Är det inte läskigt? 
Att livet bara går vidare. Varje minut som går är ett steg närmre döden? 
Jag tänker på det ofta faktiskt, jag vill inte men jag gör det. 
Hur snabbt 16 år har gått. Jag kommer fortfarande ihåg när jag var 10 någonting och jag bara drömde om att bli 16! 
Men då var de verkligen inte det här jag ville ha, jag har inte hunnit någonting känns det som, jag står kvar på samma ställe och bara trampar. Klart jag har lärt mig av misstag jag gjort och allting, men ändån har jag inte gått vidare. 
Har ni tänkt på hur mycket vi fokuserar på allt det negativa och inte ser det positiva vi har eller är? 
Livet är verkligen för kort för att va ledsen/sur/arg. Varför låta andra förstöra DITT liv. För det är ju endast därför! Folk du irriterar dig på eller "hatar" är dem som är i dina tankar hela tiden, förutom om du är kär. Varför inte bara se det positiva i allting? Bara va lycklig här och nu? 
Varför tänka tillbaka på alla misstag och allt du ångrar och gjort? 
Tänk det som ett prov i skolan, du pluggar och pluggar sen gör du provet. Sen glömmer du ändån allting igen. 
Se de som med dina misstag? Du försöker göra allt bra, det blir inte bra.. skitsamma, livet går vidare? Helt ärligt, har nog aldrig tänkt på det så mycket som nu! 

Och herregud vilken ångest jag fick nu.. jag måste verkligen börja ta hand om mig själv bättre, unna mig det där som jag förtjänar. Ha en dag i veckan då jag bara ägnar all min tid till mig! Det är ju otroligt viktigt!
Och inte bry mig om andras åsikter, sålänge jag själv är nöjd och glad och verkligen lycklig med mig själv, varför bry sig om vad andra tycker? Alla kommer ändån inte tycka om dig, någon kommer alltid hitta en anledning till att inte vara din vän. Men samtidigt kommer flera andra hitta anledningar till att älska dig! 
Åh älskar att man blir så djup på kvällen.